DO YOU BELIVE IN GOD?

Vart har min inspiration, ork och kraft tagit vägen?

Jag har skolarbete kvar, inte mycket men lite. Sen är skolan klar, nu saknar jag bara sena varma sommarkvällar med alla underbara människor.

jag är glad att jag har dig, du gör mina dagar. jämt

BUT UNDERNEATH I KNOW, IT FEELS SO RIGHT.

en förändring gullet, annars kan du gå och glömma det du tog mig för.
men det vill jag inte, egentligen.




men dig kära syster,
dig skulle jag offra livet för om det räddade dig.
dig skulle jag hugga av mig handen för om det krisade.
dig skulle jag göra allt för.
utan tvekan, jag svär.





EN PLATS I HJÄRTAT, EN PLATS FYLLD MED RO. EN PLATS DÄR VI VILL LEVA, DÄR VI VILL BO.

Det här är Ragunda, skitsnack är bara förnamnet här. Man får lära sig att hålla käften och leva med det, eller flytta. Det har vart så sen Ragunda blev en kommun, och om man bott här i ett par år och fortfarande inte lärt sig då vet jag inte vad man fortfarande gör här. Men trots allt skit som är här, så kan man kan också se över saker. Man kan se de positiva istället för allt negativt. Det finns otroligt underbara människor, en fantastisk skidbacke och jättefina skoterleder. Vi har två hotell, en riktigt bra korvkiosk och en by där alla känner alla, där alla hälsar på alla. En by där det finns cirka 5681 invånare och bara runtomkring 10 är riktigt dum i huvudet. Det har man också lärt sig att leva med. Visst, jag kan svära riktigt rejält åt den här byn, klaga hur mycket jag vill härfifrån och hur tråkigt det är här. Hur mycket jag längtar tills jag börjar gymnasium och hur värdelöst det är här. Men när helgen kommer blir det kulare. Det är då man uppskattar det här stället, för det är då alla är tillsammans och alla är glad och mår bra. Dom stunderna uppskattar man verkligen, då man är samlad och allt är bra.

Så om man väger fördelar och nackdelar, är endå Ragunda en bra by. Om man bortser från det dåliga


PUSS


skärp till dig på humöret raring, jag blir less.

I MISS YOU, I MISS YOU TONIGHT.

Stunder av stillhet
ett ögonblick av ro ibland
stunder av lycka
att bara ha varann

Det är en rikedom
att få älska och att älskas
vår kärleks varsamhet
är det vackraste jag vet


Om endbart fyra dagar ska jag och fem söta tjejer sjunga Cecilia Wennersten - Det vackraste. I självaste kyrkan framför släkt och familj, dåligt skakis man är då. Förmodligen kommer det gå jättebra och jag är bara osäker som allt annat. Eller så kommer alla tappa bort sig, sjunga falsk eller ramla. Antingen eller. Jag hoppas strängt på det första alternativet.



When I'll look for you
I hope you'll look into your heart
And you'll know what you missed
It's not a lot to ask
Just stay and make it last
Now all I am asking is this

Do you ever miss me?

KAN INTE ALLS FÖRSTÅ, HUR JAG KUNDE GÅ PÅ DITT JÄVLA PRAT

Jag är avendsjuk på min mamma som får åka på kryssning till finland, äta god mat och vara borta. Men samtidigt är det otroligt skönt att kunna spela hur hög musik man vill utan att småbarn vaknar, utan att mamma klagar. Att sova hur länge man vill utan att någon kommer å väcker en och att kunna äta när och vad man vill. Att ha eget ansvar, men framförallt, att kunna göra som man vill. Hähä
Jag vill ha en egen lägenhet



kan inte alls förstå, hur ja kunde gå på ditt jävla prat om att jag var speciell och så.

COME CLOSE AND HOLD ME NEAR, TELL ME THINGS I WANNA HEAR

Jag gjorde det igen, utan att tänka. Jag bara gjorde, precis som vanligt - på samma sätt, samma rutin. Jag tänkte inte ens på det, det var som en reflex.
Jag vet inte riktigt vad som händer, men jag måste sluta innan det blir som det en gång vart igen.
Jag vill inte.



Det ska inte vara lätt, men inte heller för svårt.
Snart släpper jag om du inte ger mig mer



sötnos

RSS 2.0