aanlie

Det är helt sjukt konstigt hur allting förändras. Hur hela ens värld kan rasa på nåra minuter. Hur allt man litade på, brister. Eller att en som stått en sjukt nära i 14 år försvinner. Allting är sjukt. Och jag tror fortfarande att min mamma skämtade om när hon berättade, jag fattar inte. Jag vill inte fatta, och jag kan inte fatta. Men snart, när jag inser att du verkligen är borta och inte kommer tillbaka, då jag inte längre ser dig. Då kommer jag fatta, och då vet jag inte hur de kommer gå. Jag är så jävla glad att jag har mina vänner, utan dom hade jag inte stått här idag. Det är när sånt här händer som man verkligen inser vilka som är äkta vänner och inte.


Magnus Eriksson, jag saknar dig redan och jag önskar att jag hade svängt förbi i lördags, fått träffa dig en sista gång. Hoppas du trivs där uppe, utan dig här är det inte samma värld.
 Jag älskar dig, rest in peace. <3


/an