aanlie

Förlåt för kass uppdatering, men har vart ganska mycket nu.

En sak jag har börjat tänkt på nu på sistonde, är folk som inte har en jävla aning om vad fan dom snackar i.. Som jag hade en gång en vän, den bästa man kunde ha. På sommarlovet hände någonting, inget vet vad. Inte jag iallefall. Jag försökte prata lite smått med hon,fick då ingen reaktion tillbaka. Tänkte att när skolan började, så kanske det vart ändringar. Jo nog vart det ändringar nog, men inte på det sättet jag hade hoppats. Som ni tidigare kanske läst, så skrev jag att jag skulle ändra mig i skolan, jag skulle bli bättre och jag skulle fixa det. Är det bara jag som redan märker skillnad? Jag har inte skolkat en enda gång på nästan två veckor, jag har ingen frånvaro och jag tar skolan på allvar. Vad jag gör efter skolan, har inget med skolarbetet att göra. Så får ja fråga, hur man kan säga att jag fyllt alla med hopp och bara gör dom besviken, när jag faktiskt klarar av skolan? Och får ja fråga, hur kan man gå runt och tro att man vet allting, när vi inte sagt mer än en mening till varann på två månader? Du vet ingenting om mig längre, bara för att du en gång känt mig, känner du inte mig nu. Hade du gjort det, hade du inte sagt så som du gör.

Låt mig leva mitt eget liv utan dina weirda tankar och konstiga försök till att låtsas veta nåt om mig, för de gör du då verkligen inte. Men kom ihåg, det var inte det här jag ville lilla vän, de var helt upp till dig.
Men nu vart det så, och vem vet, det kanske är lika bra.

/an